När vården kommer från luften

Nästan tio år har gått sedan Värmland fick en egen ambulanshelikopter. Regionens personaltidning, Intryck besökte basen och verkstaden på Karlstads flygplats under en eftermiddag.

På flygplatsen finns allt från avancerad akutsjukvård till tungt underhåll av helikoptrar inom Svensk luftambulans. Vi hinner knappt in på ambulanshelikopterbasen innan det blir skarpt läge.

En person har drabbats av en allergisk reaktion. Narkosläkaren Per Östergren, Hanna Ehrencrona, Hems crew member (HCM) som även är specialistutbildad sjuksköterska och piloten Tommy Sarwien går snabbt igenom den information de får från SOS alarm.

Tydliga roller på basen

Alla har sin roll. Per står för den medicinska bedömningen och Tommy avgör om det går att flyga. Hanna går igenom logistiken kring insatsen, till exempel hur långt det är till platsen och var det går att landa.

Samtidigt som en vägambulans är på väg tas ett beslut om att även ambulanshelikoptern ska åka på larmet.

Piloten Tommy tar kontakt med flygledartornet så att övrig flygtrafik kan stoppas.

− Vi har alltid förtur, säger baschefen Henric Thorsell.

Intensivvård på skadeplatsen räddar liv

Efter några minuter är helikoptern i luften.

− Vi får ut intensivvården till patienten. Det är den stora vinsten. Vi kan påbörja intensivvård på plats och flyga med patienten direkt till rätt vårdnivå, ibland är det till Centralsjukhuset i Karlstad, ibland kan det vara till Uppsala eller Linköping, säger Henric Thorsell.

Sammantaget gör det att fler liv kan räddas.

I snitt får ambulanshelikoptern i Region Värmland 4–5 larm om dagen och totalt har basen 550 flygtimmar om året. 80 procent handlar om primäruppdrag med svårt sjuka och skadade patienter; resterande 20 procent är intensivvårdstransporter mellan sjukhus.

I verksamheten finns också en akutbil som används exempelvis om det är för dåligt väder för att flyga.

Sammansvetsat team

− Du kan vara ganska säker på att träffa någon patient per pass, men du vet aldrig när eller hur, konstaterar Per, som också är ett medicinskt stöd för vägambulansen.

Teamet har hittills haft två utryckningar under sitt pass. Det gör det till en relativt vanlig dag på basen.

−  Vi börjar passen med en riskbedömning av teamet, hur teamet och helikoptern mår och vilket väder det är. Sedan är det kontroll av utrustning, övningar, att äta och vila och vara redo för larm, säger Hanna Ehrencrona.

Personalen på basen blir en sammansvetsad grupp och personalomsättningen är låg. Tommy och Hanna har jobbat på basen sedan starten 2014, Per sedan 2017.

− Man trivs jättebra. Det är otroligt viktigt att teamet fungerar och det är något vi lägger mycket tid på, säger Tommy.

Verksamheten utgår från en byggnad som invigdes hösten 2021.

− Basen är byggd utifrån våra flöden för att allt ska vara så smidigt som möjligt vid larm och när vi ska återställa efter larm. På förra basen tog det i snitt 40 minuter att bli klar efter ett larm, här tar det 15 minuter, förklarar Henric Thorsell.

Text: Daniel Larsson    Foto: Öyvind Lund

Underhåll av helikoptrar i egen regi

På Karlstad flygplats finns också huvudkontoret för kommunalförbundet Svensk luftambulans, samt den verkstadsorganisation som genomför tillsyn och underhåll på förbundets sex helikoptrar.

Läs mer om tekniskt underhåll och verkstaden
Två tekniker sitter i en isärplockad helikopter i underhållsverkstaden på Karlstad flygplats.